Foto:Jörgen Hagelquist UNT
Henrik, Nina och SkallePer i hagelfallet under inkallan av Freya

Vårblot vid högarna i Gamla Uppsala annandag påsk, 2007

För åttonde året i rad firades vårens ankomst med ett blot vid högarna i Gamla Uppsala. Under de åtta gångerna som blotet har hållts så har det varierat mellan olika personer och organisationer som har hållt denna rit. 2007 så var det Asatrosamfundet själva som organiserade blotet. Jag sitter med i styrelsen och samarbetade med de andra med praktiska detaljer såsom polistillstånd och kontakt med Riksantikvarieämbetet om att vara på platsen.

Henrik och Nina och jag samarbetade om utförandet av blotet. Vanliga inslag i blot är tvagning, inkallan, lagom och enskillda blothandlingen och så även i detta blot. Lite annorlunda var att vi hade musiker,riksspelmannen Per Runberg och hans fru Lisa Runberg , som blåste in och ut blotet i näverlur samt spelade på mungiga, tagelharpa under vissa tillfällen under blotet. Det lyfte hela riten att ha levande musik så stort tack till dem!

Om själva vårblotet

Detta är en liten redogörelse och betraktelse från blotet och de olika delar som fanns med.
Det var runt 50 personer som kom stod i ring innanför stenarna med hela runraden som angav vi-band för riten. Henrik hälsade välkommen, för våren och tillväxten, Nina blotgydja genomförde en enkel tvagning med önskan om kärlek och glädje varpå hon tog hornet med mjöd och kallade in Freya, med känslosamhet och kärlek, blotade till Freya genom att hälla av mjödet på ett stiliserat sköte i mitten av cirkeln, varpå Henrik gjorde likaledes fast till Frey. Detta var både ett kollektivt blot utfört av gydja och gode men även inkallan av Freya och Frey. Under denna del av riten så bjöd vädrets makter till och det föll ett mjukt hagel över hela platsen. Mjukt och smeksamt upplevde jag det mer än det hårda som hagel oftast är, det var härligt och stå i cirkeln och höra Ninas och Henriks berörande ord då de hyllade gudinna och gud.

Verser 17-20 från Völuspaa lästes växelvis på svenska och isländska:

Då kommo tre ur denna flock:
starke, älsklige asar till gårds;
de funno på land föga mäktande
Ask och Embla, utan kynne.

De ägde ej ande, ägde ej själ,
ej blod, ej röst, ej blomstrande hy;
Odin och Höne gåvo ande och själ,
Lodur gav blod och blomstrande hy.

En ask vet jag stå, Yggdrasil heter den,
dess höga stam är stänkt med vitgrus;
dädan kommer dagg som i dalar faller,
grön står asken vid Urds brunn alltid.

Dädan komma mör som mycket veta,
tre ur det hus som vid trädet står;
Urd heter en, den andra Verdandi –
de skuro i trä – Skuld den tredje;
de skipa vilkor, skifta livslotter,
mäta ödet åt mänskors barn.

Därefter drack vi lagom och många härlig utryck för våren och livet forsade ur deltagare. Det enskilda blotet gick till så att var och en, själv eller med någon som man har band till, gick in mot altaret i mitten och lade en bit av blotbrödet, säden eller egen medhavd blotgåva på den linneduk. Detta görs dels för våren, fruktbarheten som är syftet för riten, men var och en kan även ha sitt eget syfte eller något som man vill bjuda in eller få in i sitt liv.
Efter detta var vårblotet i stort sett över och samvaro mellan de som var kvar började. Trots att det var snö på marken i Stockholm när jag åkte hemifrån och att det hade haglat och snöat under blotet var det faktiskt behagligt och flera satte sig tillsammans för att prata och äta lite medhavd kost.