Ännu en stund är jag kvar

Jaha,

nu sitter jag här igen och knappar på tangenterna i mörkertimman. Egentligen skriver jag nu bara för att jag tror att det skall göras lite oftare än sällan och upplever inte att jag har något vidare viktigt att säga.

Var på skapande samtal med Idavallen ikväll, temat var döden. Ett mycket givande samtal om detta ämne som vi alla har gemensamt, för det är ju säkert att vi alla skall dö en dag.  När vet vi inte och det kan leda till att vi lever ännu mer fullt ut beroende på hur vi hanterar detta faktum. En balansgång mellan att vara i nuet och verkligen göra det som vi brinner för och kunna planera för nästa nu, det vill säga i framtiden men kunna hålla lagom om stunden som kanske kommer så att vi ändå lever här och nu.

Just nu ägnar jag mina dagar mycket åt att planera för kommande aktiviteter, både vad och när och innehållet i  dessa aktiviteter. En del av dessa kan du se på min hemsida  SkallePer Värdet av dessa kommande händelser ligger inte i nuet utan kommer dels i händelsens stund som även får mer eller mindre värde i hur väl och på vilket sätt jag har förberett mig, men även sedan efter aktiviteten i de följder som de får i mig och de andra som var närvarande. Givetvis så ligger ansvaret för hur följderna hanteras och appliceras på var individ och det enda jag egentligen kan göra är att förbereda mig så väl jag kan och genomföra aktiviteten på ett äkta ärligt och proffetionellt sätt. Att jag är i mig själv i min tanke och mina känslor. Åstadkommer jag detta har jag märkt att det får ringar på vattnet så att följderna av aktiviteten innebär en ökad nivå av vandrande i skönhet.

Blir detta följderna av mina handlingar har jag åstakommit något som varar förbi döden!

Tagged , . Bookmark the permalink.

Vad tänker du om detta?