Logga in i livet

Logga in i livet

Redan innan du och jag föddes pågick livet för många människor, kultur, familj runt vår sköna planet.
Livet och framför allt mänsklig kultur med familj och samhälle innehåller regler, avtal och förutsättningar som mest  är skapta av andra än dig och mig. Livsvandringe var liksom påbörjad redan fast du inte hade loggat in.

Att logga in gör vi idag på så många olika platformer i “nätheim”* och att komma ihåg lösenord är många gånger knepigt. Finns program som gör det åt oss i touchtelefoner så en bara behöver komma ihåg ett lösenord. Ord gör skillnader i livet när orden får sjunka in i kroppen och påverka hur en mår inombords. Orden som gör att du kan komma in i livet och acceptera allt som det är just i denna stund, i detta nu. Minnen från tidigare är just det, minnen och förhoppningar om framtiden är just det, hopp, som du hoppas skall hända. Alla händelse som har lett till att du är här just nu är passerade och bedömmningar eller värderingar om det passerade, sagan, finns egentligen bara som minnen och konsekvenser i nuet av händelser i sagan.

Acceptera i sig själv för sagan, för det som är som varken du eller jag har danat blir som att logga in i livet, ditt liv, i det nu som du andas i. Att säga i tanke och ord:

jag accepterar mig själv och mina omständigheter och allt som hänt innan i min saga oberoende om jag har skapat det eller någon annan!

Detta kan sägas om och om igen, som jag ser det är det en process-beslut som fortsätter att behövas, fortsätter att vara inloggad för var tanke som säger att nu:et inte är som du vill ha det, så loggas en ut från livet. Då kan det vara bra att säga högt:

Nu är det så här och jag accepterar detta och väljer göra det jag behöver i en liten gärning för att ta mig dit jag vill!

Kära du, var med och logga in i livet hela tiden och låt din livsvandring med dig själv och livets alla underbara mysterier växa!

2012-12-09 13.32.00

Logga in i livets vandring

————————

*Nätheim är ett humorisktikt utryck för Internet och digitala mötesplatser. I norrön/Forn Sed/Asatros myter finns flera dimensioner nämnda som har endelsen “heim” dvs. hem eller domän. Så ordet nätheim blir ett komiskt sätt att knyta digitala plattformar som är i nätverk samman med mytbilden i Forn Sed.

#loggainilivet #nätheim #sagan #accepteranu

Syrran blev pastor, brorsan shaman

Syrran blev pastor, brorsan shaman
Karin och Per på semester som barn.

En kortdokumentär på 29 min på P1 som funnits sedan juni 2018 av Lollo Collmar. 

Det är min syster Karin och jag som berättar om vår uppväxt i en frikyrka, om vår andlilga o religösa utveckling och hur vi hanterar de val som ofta uppfattas som ganska annorlunda. Kristen pastor och Hednisk gode(präst). 

Do we as modern heathens need a new theology and philosophy?

By Per Lundberg Gode in Samfundet Forn Sed Sweden
This rant is in response to Frigga Asraaf in the IASC Herald pre-camp 2018 wrote about in Theology versus Philosophy and also this thread goes further back to Karl E. H. Seigfrieds article A Better Burden: Towards a New Ásatrú Theology

This text has been published in
IASC Herald # 8 post-camp 2018, 44 pages, PDF, app. 28,526 MB the Herald of IASC, International Asatru Summercamp post IASC 2018. By the Asatru-EU.

Just for clarification in this text I use the word heathenry as being the same to forn sed and asatru. I am aware that both groups and individuals think these words have different meanings, but just to simplify the writing of this text, I have chosen to just use the word heathenry.

Now onto the subject at hand.

Let’s break down the title a bit! New – as I think of this word; its modern, current in our times. Also reaching forward in time, not looking backwards at what has been. When one thinks of the word new its almost an automatic connection to the word old as a contrast to new. So in this way of thinking and with the value of heathenry is something old and that we current heathens are ‘carrying the torch of the old’. Of the theology that the “old ones” had, we have just to little sources of to make any conclusive and multifaceted sense of. Conclusions are very much a projection from us moderns upon the ‘old ones’. The words old ones is to denote all the various time periods and over large geographic area that we can denote our spiritual path from. Very broad indeed and that is the way it is, as I assume that you that are reading this have some prior knowledge about the history of Germanic/Scandinavian heathenry. This
might come as a shocker to you, but much of the heathenry today is new. Yes we do have quite a lot left but that is more like a skeleton of some base that we in current era base a spirituality/religion upon today. The bones of the old need nervous system, muscles, blood vessels and respiratory system. The metaphor is also of value as our religion and tradition needs nourishment, digestive and respiratory systems and importantly ways to get rid of waste. The need for the state of mind that heathenry of today is as the old ones did in the past is a easy to understand the need for. We live in times that are in turmoil. Many become heathens in part because the monotheistic way. Of power monopoly and claiming to be the “only right” religion. Of course we need to move further in to having a functioning spirituality and religion. Modern heathenry has been going on since the 1970-ties. As far as I know, sure there might have been some small groups here and there. Heathenry of current times are less than fifty years in the active making! Most heathens have been ‘at it’ for ten to thirty years. We are no longer a anti-movement, but a for and then in the common threads of heathenry exploring, practising and evolving heathenry is the focus of value. Since I became active selfidentifying heathen in the late 1990-ies, I have clearly seen a lot of development. Twenty years ago there was much more talk about what heathens are not. The last ten years there has been a definite shift in content, in practice, in theology and philosophy.

Need – do we as a pluralistic network of heathens need theology / philosophy today? Quite honestly, we already have a lot of it! What I find
16

that we do not have is open, conscious and brave conversations and discourse of our multifaceted heathen theology. Philosophy is the values one has and they govern the conscious and subconscious actions we continuously make each day and hour and surely every minute as well!

Philosophy – system of values and views on life, it’s the study of the fundamental nature of knowledge, reality, and existence. To specify, does the network of groups and organizations of heathens need a common philosophy? I think we do need a more conscious and expressed moral and ethical framework. That all the groups and all individuals would be able to have one common philosophy/theology is just a silly notion as it is impossible! Its neither doable nor of interest. There is no one-size-fits-all, that way of thinking does not suite heathenry, but a flexible system of common views. As I ponder and reflect, I see that we already have a system of values. How can I say this? – Well, simply enough; all that anyone does is done from the values one has. Be they conscious and subconscious values. Most of the values have been incorporated and that ‘program’ used so many times that they are on autopilot. To make these systems of values more in the light is importance and of value. Just to give an example of what we do have. Perhaps many of us are to in it and cannot see the forest for the trees. One observation I make is that we stand in a circle during blot. Why? And to what purpose? What does that tell us about ourselves? What is needed in my opinion is a discourse, or many conversations, on screens (Netheim as I jokingly like to call it) in books and conversations off screen. I suggest that many persons in different countries and organisations observe different behaviour that heathens do. Boil this down and discuss and write down the value
system that these behaviours are based upon.

The need-fire burns in the individual heatheners heart. The development of theology ought to have spiritual and religious practice as its platform. Perhaps heathens that have the same fulltrui could communicate and share and develop more common spiritual practice and written description of their relationship to their fulltrui. It’s just an idea!

Theology – is pluralistic in nature and I think that heathens need to understand its forms and adopt a flexible attitude. The word pluriform is a good word, meaning many forms in one great whole! This is most likely what it was during the era of the old ones and I think should be also today. Furthermore, what I do believe we modern heathens need to be doing more is to write and dare to ask the pertinent questions. Those that do open up more possibilities and explore both theology and philosophy that which we have today and that which we can create together with the “shining ones” From the coaching that I know, asking questions is the path to open up the matrix thoughts and system of values, and to explore the needwebb about a subject matter. So just using only the words theology and philosophy does not help us. We need to be able to apply and open up the value-webb and ask questions like:

  • Can you tell me about Freja?
  • Please tell me about the characteristics of Freja.
  • If you pray/talk with Freja, what do you say or talk about?
  • When holding a blot to Freja, what words to her do you say and why?
  • Do you have a fulltrui, can you tell me about her/him?
  • What subject would be wrong to talk to Freja about?

Philosophical questions can be:

  • How does fate and free will interact with each other in your life?
  • What is the collective purpose of humans in the scheme of old Norse myths of working up to Ragnarok and on through to Idavallen?
  • How is collective purpose different from individual purpose?
  • Does that which is manifested in words and actions just that which is supposed to happen?

Through the reflection and the practice the mo
dern heathenry, asatru, forn sed, can grow as each individual grows and dies piece by piece. The oak of current heathenry is but young, but roots that reaches beyond the now. The bone structure of the old can more and more receive the systems of life, nerves, blood vessels, heart, lungs etc. The need for practice of our ways and grow together aids us in the exploration that lies ahead. Each conversation, each blot and workshop held, each book and article written is adding to heathenry today!

_____________

1 Thanks Robert Lewis of the Ár nDraíocht Féin: A Druid Fellowship, for a great way of expression and perception of the deities! https://www.adf.org/

Hedendomen är här – igen

Hedendomen är här – igen
Norrstenen i Bergasjöviet. Ett “vi/ve” är en helgd plats för 6tövande av Skandinavisk Sed, Asatro eller hedendom.

Svar på Joel Halldorf ledare Hedendomens återkomst på Dagens hemsida

Ja den hedniska moderna rörelsen är på frammarsch. I Sverige har vi fem registrerade trossamfund som jag känner till. Dessutom även  gräsrots-hedningar som det finns ännu mer av, de som finns i lokala grupper. Många har sina kontaktytor via social media. Själv är jag aktiv i en organisation som heter samfundet Forn Sed Sverige som funnits i 25 år.

Avkristnandet av Europa har lett till att människor som är andliga söker sig till det egna och inte en import. Den “skriva på näsan” attityd som många kristna och kristna organisationer uttrycker, upplever många vara både skrämmande och väldigt tragisk. “- kom till oss för vi har rätt och alla andra har fel!” leder till att människa idag inte vill ha med dem att göra.

Den hedendom som Joel Halldorf skriver om måhända ej är samma hedendom som jag själv identifierar med. Han utgår nog mer från den mest enkla av deffi itio er av hedendom: attså fort en person ej är kristen så är denne hedning. Jag misstänker att det är utanför Halldorfs kunskap om modern hedendom. Vore kul med ett samtal!

Min egen livsvandring startade mig inom protestantisk frikyrklighet och efter en hel del steg vandrade jag in i skandinavisk hedendom. Detta ger mig rätt viktiga perspektiv och insikter i detta ämne. Att det gudomliga finns i och utöver det som är skapat eller format är för mig självklart. Tar jag den Poetiska Eddan som kristna ofta tar bibeln, dvs på orden så är materien danad av gudomligheters gärningar. Metaforiskt beskrivet i form av en stor kropp där delar blir till himmel, vatten, berg och träd etc.

De tre danande bröderna i Eddan, är utanför det skapta. I nutid så uppfattar jag det gudomliga i sina många nyanser som verksamt i det formgivna och att de är utanför samtidigt.

En likhet med Halldorfs påpekande att ibland så tar livet en inte dit man vill och då korset som symbol för detta finns i hedendomens beskrivning av Väven. Livsväven, Urdaväven eller Nornornas väv. Då det för en hedning sker något annat än det som avsetts så är talesättet vanligt: det fanns inte i Väven. Att det avsedda ej var ämnat att ske.

Den kohandel som Halldorf syftar på är så tydligt ytlig. Eftersom han är utanför hedendom och forn sed/asatro, så är det tydligt. I vårt utövande så ger vi gåvor för vår relation med det gudomliga  dess mångfald. Gåvor kan vara mjöd, frikt,bröd, mat. Men även uppmärksamhet, sång, dans eller helgade skålar åt det gudomliga. Kanske skulle Halldorf ha sökt kontakt någon av oss hedningar och fått mer information inför sin ledare än bara gå på plattityder och antaganden?

Det varande i “evigheten” hänvisar till “you get a pie in the sky when you die” som jag som före detta kristen upplever som mycket ytlig och självisk som den kohandel Halldorf kastar på hedendomen. Ärligt så uppfttar fattar jag inte modern hedendom att ha ett tydligt svar på vad som potentiellt sker efter dödens port. En av de vanligaste antagandena är att de som dör i stid hamnar i Valhall. Detta kan vara en möjlighet men flera finns och jag blir för spretig om jag följer denna tråd mer i detta svar.

Kristna ska göra rätt nu för de ska få en belöning sedan. Den djupare andliga relationen med det gudomliga finns i det nu som är just i stunden. Detta är lika sant för den kristne som den hedniske. För den aktiva personliga relationen med det gudomliga är nu i livet och bör ha värde nu liksom efter dödens port har gåtts igenom.

Paj-synsättet på rätt handlingar för att hamna i himlen tycker jag bådeär själviskt o h ytlig. Kanske lite utmanande för många att ta till sig, speciellt då värdering finns att religioner är i motsats och kamp med varandra i stället för gudomlig uttryck i olika former. För mig så innefattar min Hedendom att den både är livsbejakande i nuet samt transcendent samtidigt. Att Halldorf inte har detta i hågen förstår jag eftersom han inte är hedning. Seden har mer fous på nuet och relationer nu än potentialen för efterlivet.
Relioners kärna innebär spirituell rellation mellan människa och gudomligt medans det som är religion är de andliga former som människor kommer överens om tillsammans.


“Religion are the clothes we put on God”


 – Tom Kenyon.


Män Knyta Band Och Hålla Igång Relationer

Jag inser att jag är lyckligt lottad när det gäller manliga vänner. Har flera som funnits med mig i mer än tio år. Jag har även varit med i två mansgrupper under 2000-talet. Jag tror nog att det har bidragit till hur jag fungerar med män. Speciellt de som jag känner redan. 

Som jag och även i TV-programet Kan Andrew får en vän. 
Journalisten Andrev Walden möter och reflekterar om sina förhållningsätt till manliga vänner och för honom bristen därav. 

Länk till programmet på SVTplay:
Journalisten Andrev Walden har nästan inga vänner kvar, och är rädd för att hamna i “mansfällan” – att en dag bli helt ensam. Han försöker inleda en ny vänskap med en lös bekant, söker upp gamla vänner för att se var det gick snett och frågar sig varför så många män är så ensamma.


KAN SES TILL 20 maj 2019 23.59(6 månader)

Män manifesterar med sin kraft och det är av värde att män blir bättre på att manifestera djupa växande och stödjande relationer till andra män. 

Ett återkommande tema i programmet och även något jag märkt av är just att män så ofta behöver ha något att göra för att träffas. Att bara ses för att “checka in” hur det är o hur man mår eller vad som pågår i livet ter sig inte som att det räcker. Ter sig! Jag menar är det verkligen så?  

Jag undrar hur det kommer sig att det verkar vara så. Antar att män är i göra och inte i relations-mode. Jag minns från 1970-talet och fritidsledaruybilning med studiebesök på fritidsgård. Den som visade oss runt berättade att flickor och pojkar var olika i hur de knyter går till väga för att umgås och göra aktiviteter på gården. Killarna lär känna varandra genom akyiviteter medans tjejerna pratar med varandra först och ofta tar en fika för att sedan göra någon aktivitet tillsammans.  

Dessutom så lever vi i en nu-kultur som blivit mer och mer materialistisk som fokuserar på det fysiska. Relationer och känslor uppfattas inte som fysiska, fast vi upplever känslor i vår materiella kropp och vi märker av relationer på olika sätt i vår interaktion med andra människor.

I veckan som gick så har jag haft två möten med manliga vänner där vi fikade och inte alls “gjorde något” mer än att prata o dela med oss till varandra om hur vi mår och relationen till jobb, till kvinna, till barn. Nu är både de och jag andligt fokuserade på olika sätt. Det leder till att de har ett relationstänk och medvetenhet om de delar i livet som inte är fysiska. Det innebär att ha medvetenhet om relationen. Att den finns som en entitet i sig själv i den samvaro som delas. Det som händer i parternas liv. Det man delar med varandra. Att våga känns, berätta om sina känslor, om den man är, det man gör. Ofta kallas det för att öppna sitt hjärta och för det kan det också behövas mod. Att våga lita till den andre att den lyssnar och bekräftar varandra. 

Nu så här efter de största vågorna av #metoo så ser jag rekationer av hur män organisera sig för att verka för en positiv mansbild och ökad medvetenhet bland män om sig själva, om relationen till varandra och till kvinna. 
Ett exemel är MÄN

Ett annat är Reclaim your Inner Throne 

Jag har inte själv varit med på någon träff eller vet så mycket om dessa två nätverk. Får se vad jag gör i framtiden. 

Höstens Mörkertid

i höstens mörkertid
vandra vi ned mot
myllan.
ned i själens ohörda
skrymslen följes
rot ned i osedda
rum.

Anmödrar giv visdom
och värmande hand om
hjärtats smärta och hågens
osäkerhet.

Anfäder giv handens kraft
till agerande för
myllans välmående
och själrummens
rening.

Ned i mörkersvila
till, stillhet i håg och kropp.

Träden drar in klorofyllen från bladen och ger sin hyllning till Solens kraftgenom att i mångfalld eka solstrålars skiftande nyanser. 
Bladeb blir till mylla och näri g åt kommande generationer och årsväxter. 

Ibland blir jag trött på…

Ibland blir jag trött på…

Ibland blir jag trött på alla ord, alla beskrivningar och funderingar om livet. Mitt eget och andras.

Att då plocka ned min kära vän trumman från väggen eller en flöjt som hänger brevid och släppa taget om huvudlekar i hågen, om isärplockande analyser och kunna gå in i varats skönthet i sig själv ger mervärde i livet.

Just nu i skrivande stund så har jag inte gjort detta fast huvudet liksom svider av tankar som tänkts. Givande och vördefulla tankar och utbyten mellan människor och mig. Även mellan mig själv och jag, liksom. Så klart vi blir trötta och livet består av många delar, olika typer av aktiviteter. I ett par dagar har jag skrivit av och till på ett inlägg på Samfundet Forn Sed Sveriges hemsida.

Symboler var finns deras innehåll?

Kul om du läser skriver några relflektioner på den sidan eller på denna!

Ska nog bonka lite trumma nu!

Allt gött från jag t du!

Verkligheten 

Det som kallas verkligheten är mycket större och djupare än det som människas sinnen uppfattar som verkligheten 

Självtid – vara med dig själv i stillhet

-Det är bra att ha tråkigt ibland, sa hon till sin tolvåriga son när hon stängde av strömmen till datorn!

Vi lever i en tid då skärmar innehåll och njutning fyller mycket tid. Facebook och andra sociala medier, med många både intressanta och värdefulla och ibland mindre värdefulla samtal matar vårt medvetande med aktivitet. Datorspel och filmer eller tv-flödet också. 

Höll en trumresa igårkväll och ett av ämnena som kom fram är just detta med självtid utan att mata medvetandet med intryck. Trumresa/Hugflykten har detta i sig i de enklaste sätter men kan även innehålla så mycket mer. Det enkla att vara med sig själv kan ibland faktiskt vara svårare än att göra något. Meditation, grundande eller mindfulness har denna kvalitet och funktion. Att låta medvetandet vila! Om än bara för fem minuter nu och då under dagens alla göromål. För mig så tar jag ofta små stunder av mental vila -självtid – när jag tex väntar på pendeltåg eller något annat som ger mig tom tid. 

Hur?

Läs gärna instruktionerna tre gånger så du kommer ihåg dem innan du gör och stänger av dator/sätter mobilnätet på ljudlös. Ibland sätter jag en timer på tex tio minuter för att hjälpa mig både hålla ut och avsluta i tid. Beroende på omständigheter så klart. 

  • Bestäm dig för att du ska ge dig själv gåvan av självtid.
  • Lägg bort mobil och stäng av musik.
  • Blunda gärna
  • Andas nere i magen så att naveln rör sig bort från ryggraden vid inandning och närmare när du andas ut.
  • Lägg mentalt fokus på in och utandning så du flyttar ditt mentala fokuspunkt från huvudet ned till magen.
  • Låt alla tankar komma och gå som löv på vattenytan av en bäck. De finns där och liksom flyter förbi utan att du ägnar dig åt dem. 
  • Fortsätt bara andas och slappna av i dig själv. 

Ta vara på dig själv och ditt medvetande. 

Värme och omsorg till dig!

Per Lundberg 

Syrran blev pastor, brorsan shaman

En kortdokumentär av Lollo Collmar Sveriges radio P1, Tendens