Kvinnocirklar och Manshelighet

Ibland undrar jag lite om oss män.
Ser många gånger inlägg på Facebook och blogosfären om, av, för, med Kvinna. Kvinnokraft, Prästinneutbildning etc.
Vad med männen?
Det har varit o är dominant patriarkat styre och synsätt i vår västkultur, o kanske hela världen också.
Behövs det utveckling av det maskulina?
Är männen färdiga och nu är det Kvinnas tur?
Knappast skulle jag vilja påstå.

Det heliga i mannen är ännu att upptäcka i var man.

I min upplevelse så är det av värde att vi män växer till att hela det snedvridna i det maskulina morfiskafältet.
Det går att beskriva som att vi män utvecklar och är mer klara över vår feminina sida.
Men vad är det?
– Att bli av med aggression som vi håller kvar vid som identifikation.
– Att öka förståelse för känsloliv och relationer med sig själv och med det kring var och en.
Dessa två delar upplever jag som av stort värde.

Vi har kraft. Muskulär kraft, Själslig kraft, Andlig kraft.

vildman

Dansa med det vilda.

Jag upplever hur mannen i historien, detta fortsätter nu i modern tid, skall bemästra, kontrollera både sig själv och det kring honom om det är;

  • Kvinnan/Partnern
  • Naturen
  • Barnen
Släppa bördor och gå med Livet.

Släppa bördor och gå med Livet.

Allt för att äga och skapa någon trygghet. Men livet är inte tryggt. Livet är en dans som har en rytm och rörelse.

Att helighålla det heliga i:

  • Kvinna och Man,
  • i Naturen
  • Skapa Skönhet är att dansa med,
  • Rikta kraft och tid.

Du som är man och som bor i Stockholmstrakten, hör av dig om du vill utveckla dessa förmågor!

Tagged , , . Bookmark the permalink.

9 Responses to Kvinnocirklar och Manshelighet

  1. Gloria Genç says:

    Väldigt intressant, tänkte häromdagen kring de banorna du nämnt här. Finns en hel del kurser som är förankrat med kvinnor/feminitet, vilken har slogan: “Finn Gudinnan i dig”. Men jag blir tveksam i hur man bör ha ett andligt sfär för männen.

    Vad är det som egentligen är “manligt”? Kan inte heller anamma queer perspektivet till fullo, eftersom det finns genetiska skillnader mellan män och kvinnor som sätter sina tydliga avtryck i beteenden och attityder, vilket bekräftas av neurofysiologin. Hur som haver, bra intiativ. /Gloria Genç

    • Per Lundberg says:

      Att man behöver ha en andlig sfär för män är mig självklart! Att du överhuvud taget skriver att det inte skulle vara självklart är mycket sexistiskt och nedvärderande. Hur denna sfär skulle fungera och göras är en annan fråga. Många gånger tycker jag det saknas en possitiv sfär och det är därför som jag skriver om dessa delar av livet.

      Det är många som frågar sig idag vad som är kvinligt och vad som är manligt Det florerar många fnurror omkring denna frågan. Vår västerländska kultur och värdegrund är främst baserad på materialism varvid utgångsläget för de flesta blir biologismen med jämförelser mellan kropparnas former och funktion.

      Vidare till emotionellt och psykologi så kan skillnaderna vara mindre lätta att ursköna utan att ha både heteronormativa och generationsperspektiv som referenspunkter. Mycket har vi ändrat på i Sverige när det gäller funktion och göromål. Normativa beteenden såsom skötsel av hemmets städning och matlagning utförs av kvinna och reparationer av hus och annat tyngre/grövre utförs av manen finns mindre kvar än för bara några generationer sedan. Vi har växlat till mer funktion och det som hen gillar att göra och är bra på att genomföra istället för om det passar sig som kvinna eller man att göra. Tex. mötte en man som kommer från Australien som berättade att där är det otänkbart för män att köra barnvagn på gatan.Detta är klart bara ett litet talande tecken. Det finns så¨klart många andra fasetter på lika värde

      Kort vill jag säga att kvinnlig princip är relationsskapande och omslutande principer och förhållningssätt och manlig princip är rörelse och målinriktning. Dessa principer har inte med könen att göra och människa kan faktiskt hoppa över detta med kvinna och man och bara vara i medvetande om relationer och omhändertagande med agerande och rörelse och låta dessa finnas med i hågen(medvetandet).

      • Emil says:

        Bra där, med att förvränga det som blivet sagt av Gloria Genc. Hon skrev: “Men jag blir tveksam i hur man bör ha ett andligt sfär för männen.”
        Däremot svarade du henne:” Att du överhuvud taget skriver att det inte skulle vara självklart är mycket sexistiskt och nedvärderande.”

        Befängt att uttrycka sig som du gjorde om du nu är kapabel till att förstå det svenska språket. Sätt inte ord i mun på någon annan, det är ett billigt knep till att verka klok och förståndig.

        Gör om gör rätt.

        • Per Lundberg says:

          Hej anonym!
          Tack för att du skriver något.
          Jag upplever att jag misstolkade Gloria Gencs mening och innebörd i uttalandet: “Men jag blir tveksam i hur man bör ha ett andligt sfär för männen.”

          Män som individer har egen naturlig andlig sfär. Om det är män eller kvinnor är irrelevant. Uttalandet blir för mig mer tydligt då jag lägger in ordet “egen” och egen där enkom män är med och har tillträde till. Då kan jag reflektera och fundera på relevansen med andlig sfär för endast män utan kvinnor.

          Att vara sexistisk och nedvärderande kan alla vara. Att ha en kamp och konfliktinställning leder till just så klart till mer konflikter. De som har identitet med ordet och innebörden “feminist” och i sig själva slåss mot män, krigar mot patriarkala system kommer i min uppfattning ej heller kunna skapa nya system eller sätt att förhålla sig till andra människor. Konfliktsynsättet är i min åsikt oerhört viktigt att bli av med för annars så vidmakthålls samma partitionering och separation och bara blir en omfördelning.

          Feminister är inte “goda” per automatik. Vet jag drar alla över en kam, men om utalanden som är nedvärderande från feminist görs gentemot män eller om, ja då så fortsätts sexism.

          Jag är intresserad av möte, delande och samförstånd mellan människor oavsett om människa kallar sig kvinna eller man.

          Har jag gjort rätt nu enligt dig?
          (blink, fniss)

      • Gloria says:

        Det är skillnad på hur och att, att ni försöka lösa ett “problem” med felaktig, förvrängd och ologisk påhittad frågeställning,som ingen annan än du har antytt är löjeväckande.

        Ett tips till er innan ni, Per Lundberg, ger er in i skrift sfären. För att på bästa vis, kunna bemöta kommentarer, är det av vikt att ni har kapacitet att förstå sammanhang och identifiera huvudbudskapet i varje text. Gav er det tipset i all god mening!

  2. Som feminist är svaret på frågan i rubriken ovan självklart: det är synd om männen, inte bara om Pär Ström! Men föregående är inget nytt under solen! Vi feminister och genusvetare har under många år hävdat just detta. Mannen är privilegierad i vissa hänseenden, inte alltför sällan inom den offentliga sfären, vilken också värderas högst i vårt moderna samhälle. Männen har generellt den ekonomiska makten och makt över dagordningen, både i politiska sammanhang och bakom styrelserummens lykta dörrar. Men männen är däremot inte privilegierade när det gäller det barnomsorg och andra privata “ärenden” som traditionellt sett skötts av kvinnor. Det är självklart att den manliga könsrollskostymen är lika trång och obekväm som den kvinnliga könsrollsklänningen.

    • Per Lundberg says:

      Hej och tack för kommentaren!
      Så hur blir människa av med sina stereotypa rollskostymer som är för trånga?

    • Per Lundberg says:

      Är det synd om någon om männen?
      Skall genusvetare bidra med något konstruktivt så tycker jag ej att tycka synd om någon grupp hjälper.
      Jag tycker att historien och pågående ojämnvärde mellan människors varierandede funktioner i samhället är tragisk.

      För hur det varit och med jämnvärde av arbete, funktioner och ansedda kapaciteter mellan kvinnor och män i vårt samhälle.

      Tragiskt att mäns arv från fäder ofta är emotionell tafflighet eller omedvetenhet.
      Att genusvetare och feminister har vetat detta och vad gör de åt saken rent konstruktivt?

      Jag är inte den som följer debattarticklar eller krönikor, både skönt och oengagerat samtidigt. Fast nu har jag gett mig in i samtalet och det startar reaktioner. Pär Ström har jag ingen aning om vad den människan har sagt. Sökte på honom bara för att få någon bild.

Vad tänker du om detta?