httpv://youtu.be/k_pLmq8d7Mk
Ny era av helighållande av det heligt feminina är det mig sagt att vi är i nu. När jag ser videon så undrar jag klart om det är så. Så mycket känslor och tankar om mig själv, om kvinna flödar i mig.
Som man skäms jag för medbröder som tror sig ha rätten att skriva så till kvinnor. Egentligen så spelar det kanske mindre roll vilket kön som avsändare och mottagare är, att överhuvudtaget skriva och känna så om andra människor berättar så klart mer om sändaren än mottagaren!
Glad och tacksam till människorna i videon att de kliver fram och berättar om hur de blir behandlade!
Alla ord av hat, våld, fördömelse är något som sändaren bär inombords och mottagarna, i detta fall kvinnor, berättar att du har detta i dig.
Vad har du, man för rätt att ösa ur dig ditt eget hat och förakt på andra, på kvinna?
Vi män är alla födda av kvinna. Jorden och Naturen som vi lever i ger oss liv, föder oss och när oss och är som en moder för oss alla!
Att vi alla bryr oss om oss själva och de kring oss, att Jorden och naturen är livsviktigt för vår egen och nästkommande generationer vet vi alla idag. Bryr vi oss? Eller är det köpa, slänga som gäller?
Ja tänk att så många män inte tycks förstå att vi är alla komna ur en kvinna, närda av en kvinna, älskade av en kvinna. Kan en man inte visa tacksamhet för det kvinnliga så misstänker jag att han bär på ett glödande självhat. Ett missriktat rop på hjälp eftersom hat brukar urholka själen och det skapar förstås en starkt känsla av tomhet.
Ja, det håller jag med om. För att uttrycka hat gentemot en annan människa så hålles det hatet i sändaren först!
Du som kvinna, på vilket sätt kan vi män hedra Kvinna?
Oj, nu blev det plötsligt mycket svårare. Kanske genom att se och högt värdera hennes styrka och förmåga till omsorg och inlevelseförmåga. Genom att avstå från att hägna in henne i manligt påfunna normer och attityder utan i stället hänföras av hennes ursprungligt vilda och vackra natur och be att få göra henne sällskap i det okonstlade uttrycket av äkta livsglädje.
Pingback: Det Heliga i Mannen - Skallepers webhem