Ceremonier under året

Årstidsbundna ceremonier och blot

Bilden som du ser ovan är en symbol som kan användas för högtidsåret enligt den Forn Sed/Asatro och Nordisk hedendom. Året kan delas in i åtta högtider. Fyra som styrs av Sols(Sunna), Månes och Jords gång. Dessa fyra kan kallas för det stora korset.  Det lilla korset, på bilden är det de röda fyrkanterna, innehåller mer växtlighetens variationer under årscykeln. Äring är ett fint äldre ord som är årets växtcykel.

Historiken bakom högtiderna går att säga mycket om men jag väljer här att skildra det bruk som jag möter bland sedfolk generellt och de högtider som jag firar själv eller med andra.

På vilket sätt firas dessa högtider?

Detta kan variera mycket mellan person och grupper inom Seden. Ofta hålls blot och gille i grupp, men även enskilda individer kan hålla egna blot på dessa högtider. Hur ett blot går till är även det olika mellan var person eller grupp. Att följa årets gång i bloten hänger samman med olika delar av livet, från födelse till död.

Disablot

Disablotet  firas den första fullmånen efter trettonhelgen, men lite olika bruk om tidpunkten finns bland sedfolk eller asatroende. 

I början av februari med variarionter mellan grupper och lokala traditioner. 

Fokus är de feminina Makterna, både gudinnor som Diser och lokala kvinnliga makter.

Vårblot med Storbål

VårdagjämningDag och natt är lika långa, 20 eller 21 mars och det går mot allt ljusare tider. Naturens krafter, växter, djur är mycket aktiva för att skapa nytt liv och föröka sig.

Vårblotsbål vid allmänt valborgfirande
Såningsblot, Vårblot eller Segerblot

När denna högtid firas är lite olika. Ett sätt är mitt mellan vårdagjämning och sommarsolståndet. Ett annat ord som en frände brukar är; segerblot och det infaller när du och din käresta kan sitta ute på marken utan att bli våta om baken!

Högtiden handlar om att fira glädjen, kärleken i naturen för det tillväxande och spirande i naturen och livet.

Sommarsolståndet
Midsommarstång i sommarnatten.

Juni 20 eller 21. Den längsta dagen på året. Det heliga bröllopet firas, föreningen mellan gudinna och gud, mellan fruktbarhetskrafter som skapar mer liv.

Mellan man och kvinna, men även att helighålla relationen mellan par överhuvudtaget.

Det kan sammanfalla med midsommarfirandet

Skördeblot

Skördeblotet är firandet av jordens gåvor. För att ge en möjlig tidpunkt så kan detta blot hållas i samband med kräftskiva eller surströmmingsfester.

Höstdagjämning - Höstblot

Infaller den  20 eller den 21:a september och är den andra “jämningen.” Dagen då natt och dag är lika långa. Efter höstjämning blir natt längre än dagen och som ett resultat av detta så håller vi oss gradvis mer och mer inomhus i hemmet. Gudinnorna Frigg och Siv är de som står för hemmets härd och jag tycker om att låta höstjämningsblotet vara fokuserat till henne.

Höstblot i Bergasjöviet med rönbär på hargen i norr
Alvablot

Sammanfaller med Allhelgonahelgen. Bruket idag att tända ljus på förmödrar och förfäders grav och hedra de som vandrat i Midgård innan är ett enkelt sätt att fira Alvablot men det finns även mer

Jul - Vintersolstånd 

Denna högtid infaller då dagen är som kortast och natten som längst, den 20 eller 21 december. Det som firas är natten, mörkret men även att ljuset och livet spirande årsväxt återkommer.  Firar också slutet på ett år och början på ett nytt i och med att ljuset kommer gradvis att öka fram till Sommarsolståndet. Vinterblot och Jul är denna högtid även kallat. Det är vändpunkten från den mörka tiden av året till det ljusare. I myten så kan det beskrivas att Balder(son till Frigg och Oden) som varit hos Hel återvänder och den ljuse asen tar med sig ljuset till Midgård och Höder tar hans plats hos Hel. och den ljuse asen, Balder kommer gradvis åter från de dödas hemvist hos Hel.  Detta enligt svensk tradition som är annorlunda än den västnordiska.

One Response to Ceremonier under året

  1. Pingback: Ny sida: Ceremonier under året - Skallepers webhem

Vad tänker du om detta?